Välkommen till koncernredovisning.biz
Koncernredovisning.biz är en hemsida som behandlar koncerner och koncernredovisning.
Syftet och målet med den här hemsidan är att omfatta allt om koncerner och koncernredovisning.
Den allra första koncernbalansräkningen upprättades av General Electrics redan år 1894. De holdingbolag som bildades i USA i början av 1900-talet med aktiemajoritet i ett flertal bolag med likartad verksamhet ökade intresset för koncernredovisning då aktieägarna upplevde det svårt att sätta sig in i hela företagskombinationen som helhet. I holdingbolagens balansräkningar redovisades aktie- och andelsinnehaven till anskaffningsvärde men detta gav inte tillräcklig insyn varför det utvecklades metoder för att upprätta en gemensam balansräkning för moderföretaget och dotterföretagen.
I Sverige började intresset för koncernredovisning komma i slutet av 1920-talet och koncernredovisningar började upprättas omkring år 1930 av de rörelsedrivande företagen ASEA, Electrolux och SKF.
I början var moderföretagens koncernredovisningar i Sverige ofta bristfälliga och gav knapp information om koncernens utveckling varför krav uppkom på lagstiftning för koncernredovisning. År 1944 introducerades koncernbegreppet och koncernredovisning i aktiebolagslagen. Enligt denna aktiebolagslag skulle moderföretaget upprätta koncernbalansräkning och för denna eliminiera internvinster, eliminera interna fordringar och skulder, separera minoritetsintresset och lämna upplysning om koncernens disponibla medel i förvaltningsberättelsen.
Reglerna för koncernredovisning blev hårdare i och med 1975 års aktiebolagslag och 1981 blev även andra företagsformer än aktiebolag skyldiga att upprätta koncernredovisning.
Numera finns bestämmelserna om koncernredovisning i årsredovisningslagen (1995:1554) och gäller för alla företagsformer även om moderföretag inte är skyldiga att upprätta koncernredovisning för mindre koncerner.
Förutom att följa lagar förknippade med bokföring, årsredovisning och koncernredovisning måste företag även upprätta årsredovisning och koncernredovisning i enlighet med god redovisningssed. God redovisningssed utgörs av rekommendationer för redovisning och en faktiskt förekommande praxis hos en kvalitativt representativ krets av bokföringsskyldiga.
I Sverige skall bokföringskyldiga företag som inte är börsnoterade följa rekommendationer från bokföringsnämnden. Börsnoterade svenska moderföretag skall enligt "Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder" upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IAS-standarder (International Accounting Standards) och IFRS-standarder (International Financial Reporting Standards) med tillhörande tolkningar (SIC/IFRIC-tolkningar).
På den här hemsidan används årsredovisningslagens (1995:1554) regler rörande koncernredovisning och bokföringsnämndens rekommendationer för K3-företag gällande koncernredovisning, men kommentarer görs även när det förekommer skillnader i IFRS-standarder eller IAS-standarder. De IFRS-standarder och IAS-standarder som är speciellt inriktade på koncernredovisning är IFRS 3 - Business Combinations, IFRS 10 - Consolidated Financial Statements, IFRS 11 - Joint Arrangements, IFRS 12 - Disclosure of Interest in Other Entities, IAS 21 - The Effects of Changes in Foreign Exchange Rates, IAS 28 - Investments in Associates and Joint Ventures och IAS 29 - Financial Reporting in Hyperinflationary Economies.
K2-företag behöver inte upprätta koncernredovisning då de anses vara mindre företag/koncerner, ett K2-företag som vill offentliggöra en koncernredovisning måste tillämpa K3-rekommendationen i sin helhet.
Den här hemsidan innehåller beskrivningar, regler och rekommendationer för koncernredovisning med konkreta exempel för hur koncernredovisningen skall upprättas.
Den allra första koncernbalansräkningen upprättades av General Electrics redan år 1894. De holdingbolag som bildades i USA i början av 1900-talet med aktiemajoritet i ett flertal bolag med likartad verksamhet ökade intresset för koncernredovisning då aktieägarna upplevde det svårt att sätta sig in i hela företagskombinationen som helhet. I holdingbolagens balansräkningar redovisades aktie- och andelsinnehaven till anskaffningsvärde men detta gav inte tillräcklig insyn varför det utvecklades metoder för att upprätta en gemensam balansräkning för moderföretaget och dotterföretagen.
I Sverige började intresset för koncernredovisning komma i slutet av 1920-talet och koncernredovisningar började upprättas omkring år 1930 av de rörelsedrivande företagen ASEA, Electrolux och SKF.
I början var moderföretagens koncernredovisningar i Sverige ofta bristfälliga och gav knapp information om koncernens utveckling varför krav uppkom på lagstiftning för koncernredovisning. År 1944 introducerades koncernbegreppet och koncernredovisning i aktiebolagslagen. Enligt denna aktiebolagslag skulle moderföretaget upprätta koncernbalansräkning och för denna eliminiera internvinster, eliminera interna fordringar och skulder, separera minoritetsintresset och lämna upplysning om koncernens disponibla medel i förvaltningsberättelsen.
Reglerna för koncernredovisning blev hårdare i och med 1975 års aktiebolagslag och 1981 blev även andra företagsformer än aktiebolag skyldiga att upprätta koncernredovisning.
Numera finns bestämmelserna om koncernredovisning i årsredovisningslagen (1995:1554) och gäller för alla företagsformer även om moderföretag inte är skyldiga att upprätta koncernredovisning för mindre koncerner.
Förutom att följa lagar förknippade med bokföring, årsredovisning och koncernredovisning måste företag även upprätta årsredovisning och koncernredovisning i enlighet med god redovisningssed. God redovisningssed utgörs av rekommendationer för redovisning och en faktiskt förekommande praxis hos en kvalitativt representativ krets av bokföringsskyldiga.
I Sverige skall bokföringskyldiga företag som inte är börsnoterade följa rekommendationer från bokföringsnämnden. Börsnoterade svenska moderföretag skall enligt "Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder" upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IAS-standarder (International Accounting Standards) och IFRS-standarder (International Financial Reporting Standards) med tillhörande tolkningar (SIC/IFRIC-tolkningar).
På den här hemsidan används årsredovisningslagens (1995:1554) regler rörande koncernredovisning och bokföringsnämndens rekommendationer för K3-företag gällande koncernredovisning, men kommentarer görs även när det förekommer skillnader i IFRS-standarder eller IAS-standarder. De IFRS-standarder och IAS-standarder som är speciellt inriktade på koncernredovisning är IFRS 3 - Business Combinations, IFRS 10 - Consolidated Financial Statements, IFRS 11 - Joint Arrangements, IFRS 12 - Disclosure of Interest in Other Entities, IAS 21 - The Effects of Changes in Foreign Exchange Rates, IAS 28 - Investments in Associates and Joint Ventures och IAS 29 - Financial Reporting in Hyperinflationary Economies.
K2-företag behöver inte upprätta koncernredovisning då de anses vara mindre företag/koncerner, ett K2-företag som vill offentliggöra en koncernredovisning måste tillämpa K3-rekommendationen i sin helhet.
Den här hemsidan innehåller beskrivningar, regler och rekommendationer för koncernredovisning med konkreta exempel för hur koncernredovisningen skall upprättas.
Copyright 2009 © Koncernredovisning.biz